BLAJJ-SKORV

Fifaan snart vart sjuk en vecka (man får inte va sjuk mer än en vecka. typ olagligt.)
 
Du vet precis hur det är. Vad jag gillar med det är feberdrömmarna:
 
Drömde typ hela natten. Alltså jag förde konversationer med folk. mest över facebook och jag kommer ihåg de flesta.
 
speciellt ett tips av erik på metalpodden om att "du borde fara dit-och-dit för där spelar stevie wonder!!" :D :D :D
 
antagligen i sundsvall. vet inte om han lever men det vore kewl.
 
det flummiga med konversationerna. asså man ligger ju och vrider och vänder och svettas ska gå upp för att dricka vatten genom en sibirisk snöstorm. haha alltså jag trodde jag skulle frysa ihjäl under de typ fem meterna men MAN, sängen har aldrig vart bättre vän (och då är det min bästa vän, efter mig alltså).
 
iaf jag kom ju på att det var dröm-konversationer när jag vaknade till och insåg att jag omöjligt kunde ha konversationerna med slutna ögon + att jag kände att det inte var nån mobil eller data i händerna!
 
så jag räddade dem - konversationerna alltså - med att jag hade det där nya chippet inplanterat! så jag tänkte bara. medans dom skrev. de hade väldigt svårt att förstå vad jag skrev - men då använde jag ju åxå bara en beta av hur man kunde styra det man skrev med hjärnan - läste nämligen egenom vad jag själv skrivit och det var näst intill obegripligt men det var ändå bra konversationer. Lite av kommunikation fungerar alltid. Bara att två individer ska föra en konversation och föra över sina tankebanor på samma modersmål är extremt svårt. Iiaf för att det ska bära frukt. (politiska debatter är fullkomligt meningslösa. börjar nån med att puscha "sina" idéer om hur världen skall skötas and I'm outta there)
 
 
 
personligen är jag ändå oftast rätt kass på prata: för lite tid (typ en kafferast) och det slutar med att jag avbryter hela tiden. avslutar andras meningar eftersom jag ändå vet hur dem ska sluta. och försökera associera medans jag tittar på klockan etc. eftersom vi omöjligt kommer hinna med nått som är roligt att prata om. så det blir som mest att man nickar och ler. sörplar kaffe. jag menar älskar sånt åxå. bara att börja prata om typ havre t.ex. havrekex! något enkelt som alla kan samlas kring och man får det överstökat på en kvart och arbetet känns lättare sedan några timmar framöver!
 
 
men de där långa - inte nödvändigtvis djupa - snacken älskar jag. när två individer förstår varandra och kan utveckla varandras tankar.
 
haha ett plus kan åxå vara att nån utomstående kollar på de i den seriösa konversationen som ett väldigt stort frågetecken.
 
 
---
 
In the meantime... på en annan planet:
 
Nu känner jag dock det dryga med den här sjukan vad den än är. Nämligen att jag har ont i händerna. Att skriva det här gör ONT. för några dagar sedan i båda händerna!!
 
å andra sidan;
 
skulle det vara en lätt begynnande reumatism ser jag ändå inga större nackdelar! skulle inte kunna sköta nuvarande jobb längre (vilket vore helt ok eftersom det mest börjar va långtråkigt och man typ stagnerar efter fler än några år på samma ställe).
 
Det som vore bra/dåligt (mest bra) med att händerna vore konstant pajj. eller gör konstant ont i dem när man använder typ fingrarna!
 
nästa grejj som skulle kännas besvärande är att det inte går att spela gitarr!
 
-----
 
kan inte komma på att jag nånsin saknat saker. eller personer. har verkligen svårt för saknad. vet inte vad det beror på.
 
aldrig saknat folk som dött. gamla relationer. platser etc. råkar man återvända eller springa på nån gammal jävel kan man dock tycka det är väldigt kul och tillfredsställande (!)
 
-----
 
 
 
 
till det BRA med att eventuellt aldrig mer till exempel kunna spelar t.ex gitarr;
 
 
 
 
 
 
 
då ser jag det som att jag slipper spela gitarr! :) kommer direkt på nått annat som vore kul. att sjunga!
 
vill tro att jag nog inte skulle sakna händerna alltför mkt. om det blev helt värdelösa.
 
väldigt svårt att göra saker från början antagligen men då får man se det positivt -alltså att man SLIPPER!
 
har alltid vart styrd av plikt. att släppa lite på vissa är det bästa som finns!
 
så är det nått man är skyldig att göra typ. spela gitarr, eller arbeta och bokstavligen inte längre kan göra det
 
.. så finns det alltid grejjer att göra som säkert är mkt roligare att göra! helt förutsättningslöst och med noll krav på prestation.
 
istället för gitarr skulle jag börja sjunga.
 
istället för att skriva skulle jag hålla på med diktafon. haha Krapps last tapes!! :D
 
istället för att jobba på ett tråkigt jobb skulle jag inte jobba på ett tråkigt jobb.
 
och SÅ vidare
 
har funderat lite på det här med självkänsla. tror inte det vart så stort problem för mig. som att nån kan vara lite orolig för hur man kommer prestera t.ex på en scen. jag ett frågetecken?
 
vem fan bryr sig, CP. jag gör det för att det är kul (men efter ett tag blir allt kul man gör förr eller senare en plikt!)
 
sen tyckte alla att man sög. vadå jag hade kul! :D är det bra självkänsla? det är nog mest dryghet?
 
jag har iaf aldrig behövt nån klapp på axeln. hellre en armbåge i ryggen! att börja med nått och suga på det tycker jag oftast är kul. tycker man inte det är kul medsamma är det inte värt att satsa på. då bör man genast gå vidare och göra nått annat. efter ett tag blir man förr eller senare bra på en sak. i mitt fall har jag hört att jag är bra ibland. hur ska jag veta det? nån säger det till en och man rycker på axlarna. det BETYDER ingenting. fast det kanske gör det om någon man ser upp det har något positivt att säga. men då har jag åxå gått i skolan där typ 10 musikaliska snillen sitter och antecknar bra/dåliga saker om en medans man spelar. så inte vet jag. tycker det var rätt lugnt. visst det är viktigt att man får bra betyg i t.ex bra klassisk gitarr för att komma in på univ. hade faktiskt MVG i klassisk gitarr. minns att jag verkligen brydde mig föga om det. knappt att jag minns det jag höll ju på med metal! tusen ggr roligare att se en massa fulla djävla as stå och headbanga framför scen nedan för en än att typ somna sittandes som en annan gammal fjärt och spela klassisk gitarr för finsmakande fjantar. JUEH
 
iaf angående ens konst: har nån något negativt att säga har de ofta fel. och har de rätt så är det bara så det är.
 
kritik. diggar ändå det. en rolig var till en skiva. typ räknade upp säkert 10 saker personen i fråga fullkomligt HATADE med skivan. tur för oss var det saker vi själv ÄLSKADE.
 
att stå på en scen är ändå extremt lätt för mig sedan dag ett. alltså tror det är vid få tillfällen jag vart särskilt nervös. kanske om jag vetat att det var en snygg tjejj i publiken eller nått :D
 
nä var faktiskt väldigt närvös en gång. spelandes klassisk gitarr. alltså det var BARA jag på scen. du vet dom hör vartenda litet pick HELT klart i publiken. typ ens andetag eller smyckena på handleden. Tror ändå jag kom undan med den. Fick kanske kritik. eller fick höra i andra hand att det var ok framfört. ok. vill inte påstå att jag hade känt mig nämvärt bättre eller sämre inombords om det gått bra eller dålig. fast det kan man ju inte veta såhär i efterhand? sen iom att jag satt på ett MVG så visste jag ju att ett proffs tyckte jag kunde skiten.
 
det blev bara en konfjärt dock. hade gärna fortsatt med det. men du vet. hade andra åtaganden som gick före. plikter.
 
sen måste man för att spela ok öva 4 h om dan kunna läsa noter, helst flytande och hålla på fila på de där djävla naglarna typ var 3e dag.
 
vore helt omöjligt att hålla på med. resten av tiden måste man ju vila. eller lyssna in sig på andra som lirar. gör man nått ska man inte göra det halvdassigt.
 
kanske att jag plockar upp noterna igen som pensionär kanske!
 
man, tonåren. they were the best!
 
:D
 
ja det var lite ja om vad självförtroende mest tror jag? nuförtiden SUGER jag actually på gitarr men mår nog ändå bättre mentalt bättre än t.ex som 25-28-åring då jag var som bäst på elgitarr. och såg ut lite såhär:
 
 
jag spelade i det här bandet då:
 
 tog bandkort ibland:
 
 
 
problemet nuförtiden. det är faktiskt det enda allvarliga problemet jag har. LEDA. LEDAN!! man det är långtråkigt mellan så här åren innan 40. har som en lös plan vad jag ska göra mellan 40-50. lär knappast få nån 40-års kris. hade en rejäl som 20-åring med då visste jag ju INTE ALLS vad jag ville sen. förutom att spela musik. och ingen kan ju leva på att spela musik, typ. blev brutalt medveten om att det var mkt sketnare att leva som bohem än jag hoppats på. haha leva på musiken: har det inte hänt efter 10 års tragglande med ett band kommer det antagligen inte att hända efter det heller. så är det kul fortsätter man ändå! :) nu tycker jag inte det är lika kul som förut. ja 20årskris? det här blir virrigt. skyller på feber och uttråkadhet och uttarkadhet* hade en rejäl sådan. tog säkert 7 år att hämta sig från den. sen kring 30 var allt faktiskt awesome!! sen en liten dipp nu mot 40 bara för att allt är långtråkigt. så jag styr upp. och visst långtråkighet. det kan man ju lära sig att hantera åxå antar jag. 
 
såhär typ. äta mat ute och dricka käfe ute
 
 
 
 
ja det om sjävkännedom??
 
vilka knepiga begrepp det finns alltså:
 
mer MER MEEEEEEEEEEEEEER om självkänsla/självförtroende.
 
förtroende är väl att man litar på sig själv?
 
känsla att man känner sig själv?
 
lägger in lite bilder här och där så du orkar fortsätta läsa, latmask. come on barbie lets go partie
 
 
 
 
---
 
typ.
 
är väldigt duktig (hahaha) på båda sakerna.
 
nä självöverskattning är en sådan rolig sak! Folks omedvetna egenskaper och saker de har för sig. det är typ det bästa!
 
Ingen människa kan fullt känna sig själv tror jag. tur därför att det finns andra människor. 
 
men är självkänsla en viktig sak? självkärlek? självhat?
 
men är självförtroende en viktig sak? I rule? I suck?
 
de här går hand i hand på nått skitsofrent sätt. Det blir som om jag är sämst så är jag ändå bäst. om jag hatar mig själv älskar jag ändå att jag hatar mig själv?
 
men jag antar att en fet djävel som är lycklig med att sitta och äta chipps och spela tvspel hela dagen och är lycklig är en människa med bra självkänsla.
 
en människa som typ är chef eller släppt tusen skivor och skrivit 30 böcker och är lycklig har bra självkänsla.
 
där måste man göra ett test! låt person två i fallet sitta ensam i ett rum typ 4 veckor. börjar den må dåligt har den faktiskt dålig sjävkänsla och bör kanske göra något åt det?
 
den lata djäveln tycker jag får fortsätta var lat och lycklig. :)
 
den med bra självkänsla har..
 
ja man kan resonera hur länge som helst kring det bra. båda tror jag går hand i hand och vet inte om något av dem är bättre att ha än nått annat. för många högpresterande går det faktiskt bra nästan hela livet och då är det ju all good om de saknar självkänsla.
 
de som presterar nada under en livstid är bara awesome!
 
Det kan dock uppstå problem kring den glada med bra självkänsla som aldrig presterar något och inte heller vill - typ runkbögen Ferdinand - om de som enbart har bra självförtroende börjar FÅ FÖR sig att den med bra enbart bra självkänsla är en parasit.
 
det är dock enbart deras problem. och antagligen någon form av avundsjuka.
 
men tror dock så här: vi gör experimentet att låsa in nån väl presterande i ett rum 4 veckor utan möjlighet att få göra någonting whatsoever förräns den börjat åtminstone gilla sig själv lite.
 
sen kastar vi in den med bra självkänsla som typ. ja inte vet jag i OS utan att få ha övat innan. har den typ inte kommit typ sisst efter typ 304 OS så har vi väl antagligen ett bra samhälle.
 
Kan man bryta ned någons självkänsla?
 
antagligen så.
 
Kan man bryta ned någons självförtroende.
 
LÄTT
 
alltså: det är bättre att ha bra självkänsla.
 
?
 
haha
 
 
 
 
 
 
---
 
tillbaka till mina fingrar (dom har gjort ont några veckor)
 
alltså nu är jag högst säker på att det inte är kroniskt eftersom det gått över i ena handen.
 
eftersom jag skrivit det här kommer det nog dröjja nån dag till innan den läkt, men det får det vara värt!
 
inte billigast att va sjuk!
 
alltså händerna räknas inte. det är ju bara något fysiskt! allt fysiskt ÄR inbillat ur ett verkligt medvetande. blir medvetandet sjukt snackar vi allvar och det finns folk som på fullaste allvar anser att det inte finns någon "själ". eller att det skulle vara slöseri om att forksa kring människor och humaniora etc.
 
skulle jag börja med någon av de hard sciencesenna skulle jag använda resultaten till att förstöra planeten.
 
inget annat.
 
skulle jag läsa ekonomi skulle jag använda kunskaperna till att få alla företag jag jobbar i att gå i konkurs (kommer skylla på nån annan och eftersom jag är den enda som vet vad jag snackar om så kommer de att tro mig)
 
skulle jag bli politiker skulle jag göra det enkomt för att berika mig själv.
 
sånt där.
 
:D
 
ja vars var jag??
 
ehrm
 
händerna - dom blir bättre!
 
dag för dag. lungorna/halsen åxå! i gängäld kommer snuvan.
 
har aldrig skrivit om sjukdomar eftersom jag hatar sjukdomar.
 
hoppas det inte framkom som gnälligt!
 
jag är ingen jävla gnällspik!!!!!
 
 
har börjat fundera på plugga. vet inte vad det heter. men antagligen finns det både utbildningar/yrken och massvis av jobba att söka i framtiden. Jag kommer börja skapa väldigt iögonfallande tredimensionella objekt. kanske t.o.m subjekt. En dröm vore väl att ha dem i typ tv-spel fatta när nån spelar skyrim också jag typ. malligt* psst det där berget har jag skapat. eller i en film eller vad som helst. har viss erfarenhet av det här och jag ÄLSKADE det.
 
var dock väldigt fyrkantigt på den tiden. mitten av nittitalet. vi körde alltid på mac och dom hade en motsvarighet till doom. följde med ett busenkelt program som möjliggjorde det att göra egna fullt spelbara banor.alltså mina blev bättre än originalen!! LÄTT!!!!!! :D sen bara nöjet att få provspela dem själv. och andra att gilla dem. vet inte om jag minns att nån blev särskilt impad. jag blev iaf det! själva skapandet var iaf det roligaste. sen en slarvig genomspelning av det för att se om allt funkade. älskar även att modda skiten ur "nya" spel. eller några år gamla. sedan när man moddat skiten ur det till den grad att datorn krashar bortom reparateribilitet. ja det är det roliga. alltså har alltid tyckt det är viktigast med spel 1. att de är snygga. estetiskt tilltalande. 2. roliga att spela 3. att de är lätta. de ska gå att varva utan större ansträngning. för långa är  
 
hursomhelst kommer jag ha kul med det som hobby. men jag ska fan bli bra på det åxå. så visst skaffa 3-4 års universitetsubildning för en hobby känns helrätt!
 
det går ju att fortsätta som apa ständandes nån jävla matkedja ändå. så inga problem. folk kommer iaf vara mer tacksamma för sådant arbete än att typ nått jävla golv skiner. man ska ända vara glad och hålla huvudet högt så vem fan bryr sig om nått jävla golv förutom de deprimerade?
 
(inget illa om deprimerade)
 
och det här är alltså bara en av sakerna det ska gå att använda kunskaperna till. film vore lika kul. eller vartän det finns nått 3dimensionellt att checka ut.
 
men det gäller att ligga rätt i tiden, vara steget före - så i all hemlighet lär jag mig skapa 4-dimensionella objekt och lanserar dem först i världen på min fräsiga kvantdator blir miljadär och dör några dagar senare i en kajak olycka!
 
haha
 
ÅH iaf ser jag en ljusning! ... i allt detta... mediokra!
 
---
 
men det här med handen oroar mig lite grann.
 
Ett ganska allvarligt problem dock vore om jag hunnit få reumatism innan dess jag börjar plugga. FAN vad kul bara att vara tillbaka på umeå universitet det vore! min korta vistelse där var nog bästa tiden i mina år. sen orkade jag inte ha ett band och plugga samtidigt så jag tvärslutade plugga och spelade(r) i band tills jag bliv(r?)it less på det. sen att börja ha ett vanligt jobb har nog vart den sämsta tiden i mitt liv. iaf den långtråkigaste. har vart en del sjuk det är mkt tråkigare än att vara på ett långtråkigt jobb. eller tråkigare är fel ord. lämna mig ensam med min hjärna and I'm havin the time of my life!
 
jag har alltid vart min bästa kompis! förutom ibland har vi haft lite groll men islutändan kommer jag alltid överrens.
 
:D
 
jaja back to schoool!!
 
så det gäller att skynda sig! Tänk på att fingrarna inte finns för evigt!!
 
börja lite lätt med nästa år kanske.
 
ja vad mer:
.
 
 
haha. ja
 
det händer mkt kul framöver:
 
för mitt framtida jag /typ någraveckorsframframtidajag/
 
1. nya alien går på bio
2. återuppståndna graveyardspelar i byn. plus massa fler konserter framöver
3. STEVEN WILSON TILL SVERIGE vet inte hoppas det är typ nästa år det här är redan fullspäckat.(men nu går jag för mkt händelserna i förväg så jag vet inte på vilken punkt ANTAGLIGEN 4
5. Nej fem. plannera sommaren ytterligare. det blir nordnorge. först kiruna på festival. det dryga blir att fixa bil. men det borde inte va så svårt. 
6, något av det bästa jag vet är att paddla kajak! så det skall göras i norga. fatta i Fjordar. haha ja jag ska hyra en Ford. Fatta köra Fårrd til Fjårrden! :D
 
 äscgh orkar inte lista mer. listor är gay
 
eller vänta..!! Twin Peaks blir king
 
 
 
..och att dricka för mkt öl under semestern såklart! :D :D :D
 
 
 
vet inte om det här platsar på "listan". men jag skall framöver köpa en pappegojja!
 
 
 
 
 
---
 
nä nu får jag ta och ge mig innan fingrarna får mig sjuk en dag till! eller vadå. vet att jag orkar jobba åtminstone några timmar nästa vecka! medans jag störstsvettas, hostar och får lätt hjärtklappning emellanåt nu blire soffläge. första testet av sittläge idag. funkade några timmar. efter helgen borde allt va tiptop!*
 
cya!
 
 
 
 
 ---
 
läser alltid igenom det jag skrivit och MÅSTE bara tillägga saker, editera strukturera upp saker. men meningen med den här bloggen är bara att det är något som gör mig glad.
 
vad som än skrivs saknar betydelse. mer det är bara det roligaste jag vet när jag gör det!
 
:D
 
och det här är något VIKTIG!
 
personligen kan jag aldrig skapa något utav värde när jag är på dåligt humör. måste vara väldig glad innan jag kan göra något kreativt plus ha massvis av fritid. nu är kanske inte det här fritid eftersom jag är sjuk. men! hoppas det inte blev alltför gnälligt! :)
 
/vet att jag låter som en pretentiös skit när jag pratar såhär, men vadå jag känner för tillfället för att vara en/
 
ber om ursäkt för min ursäkt./
 
blir bara skräckinjagat medveten om att andra faktiskt läser det här IIIIIIIIIIIIIIIIIH SPRINGER OCH GÖMMER SIG UNDER KÖKSBORDET*
 
antagligen oxå barn!!!!!! SLUTA DET HÄR ÄR BARNFÖRBJUDET - MÄNNISKOFÖRBJUDET TILL OCH MED!
 
(fick ett lätt epilepsianfall)
 
sen. alltså allt jag gör, även när det gäller musik eller digitala objekt, är för att jag själv ska ha kul när jag går tillbaka till allt detta. fast inte ens det spelar särskilt stor roll. det är skapandet i sig som är det viktiga. för att det är kul. (apropå vad som är viktigt i livet. var lycklig är en annan sak. är faktiskt det emellanåt. typ 3 min var fjärde månad eller så. magiska ögonlock! kommer inte på nått mer viktigt alltså finns det inget mer viktigt. förutom att vara rik naturligtvis. Har lekt rik i typ två veckor. Älskade det. Var kanske inte lycklig men det var bekvämare och väldigt få problem existerade. Fast då ligger det ju till så här: Har man inga problem ser man till att skapa problem!  och sedan se om nån annan kan lösa dem. personligen vägrar jag!! räcker väl med att jag har skapat dem?!??!)
 
mer om skrivande:
 
 
diggar andra (typ du, missis bajsarsle) det här är det väl roligt för dig.
 
vad har jag med det att göra?
 
bryr mig fuga.
 
tills nästa gång, lär dig så mkt som möjligt om fugor (nej inte flugor)
 
 
puss och kran
 
 
 
 
från
 
 
 
 
 
 
 
 Iran?
 
Nej tunisien ssede!
 
--
 
 
fyfan för det här inläggat haha
 
hitåt editerarn. OMEDELMUS!!
 
MUMS (-mums)
 
på HÄCKEN!
 
fläcken? säger ens nån så?
 
---
 
man har häckat i lägenheten för många dar känner jag. kan jag bli frisk nån gång!
 
*går och torkar 4 färska kattspyor*
 
not. de får fan ligga där tills ja känner mig helt kry. vadå dom går att skrapa bort.
 
hejrååååååah
 
*ligger och tuggar tuggummi istället*
 
 
---
 
alla faceinhole bilder "copyright" Zebbfolck.
 
de andra inga.
 
texten är fri att sno.
 
men inte idéerna.
 
rätt omöjligt va?
 
:)=
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Adolf Krishna

Kom så ska jag förhärliga dig!

RSS 2.0